Vad är ISK (investeringssparkonto)? Så fungerar det och skatten

ISK står för investeringssparkonto och är en av de vanligaste sparformerna i Sverige för aktier och fonder. I stället för att betala skatt på varje enskild vinst betalar du en låg, årlig schablonskatt som räknas på kontots värde. Den här guiden förklarar vad ett ISK är, vad du får spara i, hur skatten fungerar 2026 och vem kontot passar – med räkneexempel och jämförelser.

Vad är ett investeringssparkonto (ISK)?

Ett investeringssparkonto är en kontotyp där du kan köpa och förvara aktier, fonder och andra marknadsnoterade värdepapper. Kontot infördes den 1 januari 2012 genom lagen om investeringssparkonto (2011:1268) för att göra det enklare att spara i värdepapper.

Det som skiljer ett ISK från en vanlig depå är beskattningen. I stället för att du skattar på den faktiska vinsten varje gång du säljer, betalar du en schablonskatt – en fast, årlig skatt som räknas på hur mycket du har på kontot, oavsett om värdet gått upp eller ner. Du behöver därför inte deklarera varje köp och försäljning.

ISK erbjuds av banker och nätmäklare (nätbaserade värdepappersföretag). Några saker som är bra att veta om själva ägandet:

• Bara privatpersoner och dödsbon kan öppna ett ISK – inte aktiebolag eller andra företag.
• Ett ISK kan inte ägas gemensamt av flera personer.
• Ett barn kan ha ett ISK, men då förvaltar vårdnadshavarna kontot tills barnet fyller 18 år, och samtliga vårdnadshavare måste godkänna att kontot öppnas.
• Du äger själv värdepappren på kontot, till skillnad från i en kapitalförsäkring.

Så fungerar ett ISK

Inom ett ISK kan du köpa och sälja fritt utan att det utlöser någon vinstskatt vid varje affär. Utdelningar från svenska aktier landar på kontot utan svensk skatt, och du kan sätta in och ta ut pengar när du vill, avgiftsfritt och utan bindningstid. Själva avkastningen beskattas i stället via den årliga schablonskatten.

Vad du får spara i (tillåtna tillgångar)

Lagen tillåter tre huvudtyper av så kallade investeringstillgångar på ett ISK:

• Finansiella instrument som handlas på en reglerad marknad, till exempel aktier på Nasdaq Stockholm, eller på en motsvarande marknad utanför EES.
• Finansiella instrument som handlas på en handelsplattform (MTF).
• Andelar i värdepappersfonder och specialfonder.

I praktiken kan du alltså ha noterade aktier, de flesta fonder, börshandlade fonder (ETF:er) och liknande. Du kan till exempel köpa preferensaktier inom ditt ISK eller låta en fondrobot sköta placeringarna automatiskt. Varje bank bestämmer dessutom själv vilka av de tillåtna tillgångarna den faktiskt erbjuder.

Vad du inte får ha på ett ISK

Vissa tillgångar får inte förvaras på ett ISK, eftersom de inte uppfyller kravet på att handlas på en marknadsplats:

• Onoterade aktier och andra värdepapper som inte handlas på en marknad.
• Kvalificerade andelar i fåmansföretag (företag med få ägare) enligt de särskilda reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen.
• Instrument i bolag där du och dina närstående äger minst 10 procent av kapitalet eller rösterna.
• Utländska fonder som inte motsvarar svenska värdepappers- eller specialfonder.

Vill du äga sådana tillgångar får du använda en vanlig depå i stället.

Så fungerar skatten på ISK 2026

Schablonintäkt och schablonskatt

Skatten på ett ISK bygger på en schablonintäkt – en tänkt, beräknad avkastning som Skatteverket lägger på ditt kontovärde. Schablonintäkten räknas fram så här: statslåneräntan den 30 november året innan plus 1 procentenhet, dock aldrig lägre än 1,25 procent.

För inkomståret 2026 ser siffrorna ut så här:

• Statslåneräntan den 30 november 2025 var 2,55 procent.
• Plus 1 procentenhet ger en schablonintäkt på 3,55 procent av kapitalunderlaget.
• På schablonintäkten betalar du 30 procent i skatt.
• Det ger en effektiv skatt på cirka 1,065 procent (30 % × 3,55 %) på den del av värdet som överstiger den skattefria gränsen.

Som jämförelse var schablonintäkten 2,96 procent för inkomståret 2025, så skatten är något högre 2026. Skatten dras inte löpande utan tas upp automatiskt i din deklaration året efter – skatten för 2026 syns alltså i deklarationen våren 2027.

Skattefri grundnivå på 300 000 kronor

Från och med den 1 januari 2026 är de första 300 000 kronorna av ditt sparande skattefria (nivån var 150 000 kronor under 2025). Viktigt att veta:

• Gränsen gäller per person, inte per konto eller per bank.
• Den delas mellan ditt samlade sparande på ISK, kapitalförsäkring och PEPP – avdraget räknas i första hand av mot ISK.
• Du behöver inte ansöka om den; avdraget sker automatiskt i deklarationen.
• Ett par med varsitt konto kan tillsammans ha upp till 600 000 kronor skattefritt.

I kronor motsvarar den skattefria delen ett avdrag på högst 10 650 kronor (300 000 × 3,55 %) av schablonintäkten.

Så beräknas kapitalunderlaget

Skatten räknas inte på kontots värde en viss dag, utan på ett genomsnitt som kallas kapitalunderlag. Så här tas det fram:

1. Summera kontots värde vid ingången av varje kvartal (1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober).
2. Lägg till alla insättningar under året, även värdepapper som förs in.
3. Dela summan med fyra.

Flytt av tillgångar mellan dina egna ISK räknas inte som en insättning och påverkar därför inte underlaget.

Räkneexempel

Exemplen nedan visar skatten för 2026 vid olika genomsnittliga kontovärden, förutsatt att du haft kontot hela året och att den skattefria gränsen inte redan använts för annat sparande:

ISK jämfört med aktie- och fondkonto och kapitalförsäkring

De tre vanligaste sätten att spara i aktier och fonder är ISK, ett vanligt aktie- och fondkonto (även kallat depå eller AF-konto) och kapitalförsäkring (KF). En depå beskattas på den faktiska vinsten, medan KF liksom ISK schablonbeskattas men formellt ägs av försäkringsbolaget. För sparande i Sverige finns även premiepensionen, som fungerar på ett helt annat sätt – läs mer om PPM-fonder och premiepension om du vill jämföra.

Fördelar och nackdelar med ISK

Fördelar:

• Enkel deklaration – inga enskilda affärer behöver redovisas.
• Ingen vinstskatt när du säljer, och svenska utdelningar är fria från svensk skatt.
• Låg skatt om avkastningen är god, eftersom skatten är densamma oavsett hur mycket värdet stiger.
• Fria uttag och ingen bindningstid.
• Skattefri grundnivå på 300 000 kronor per person.

Nackdelar:

• Du betalar schablonskatt även år då kontot tappar i värde eller avkastar lite.
• Förluster kan inte kvittas mot vinster, som på en vanlig depå.
• Utländsk källskatt på utdelningar kan vara svår att få tillbaka fullt ut.
• Mindre lämpligt för lågavkastande sparande, där schablonskatten kan överstiga avkastningen.

Så öppnar du ett ISK

1. Välj en bank eller nätmäklare som erbjuder ISK och jämför avgifter och utbud.
2. Öppna kontot, oftast digitalt med BankID. Det är gratis och du kan ha flera ISK.
3. För över pengar till kontot.
4. Köp de aktier eller fonder du vill spara i.

För ett barn öppnas kontot av vårdnadshavarna, som förvaltar det tills barnet blir myndigt.

Vanliga misstag att undvika

• Att flytta in befintliga aktier från en depå. Skatteverket räknar flytten som en försäljning, vilket kan utlösa vinstskatt. Eftersom ingen preliminärskatt dras kan du få kvarskatt att betala.
• Att ha lågavkastande sparande på ISK. Om avkastningen understiger schablonen kan skatten äta upp vinsten.
• Att glömma utländsk källskatt. Utdelningar från utländska bolag beskattas i bolagets hemland (se nedan).
• Att tro att gränsen gäller per konto. De 300 000 kronorna gäller ditt samlade sparande per person, inte varje konto för sig.

Utländska aktier och källskatt

När du äger utländska aktier dras ofta en källskatt på utdelningen i bolagets hemland, vanligtvis omkring 15 procent. Den dras oavsett om du har ISK, KF eller depå. På ett ISK sker normalt en automatisk avräkning i deklarationen upp till 15 procent, men bara upp till storleken på kontots schablonintäkt.

Det betyder att om ditt sparande ligger under den skattefria gränsen på 300 000 kronor finns ingen svensk schablonskatt att räkna av källskatten mot – då kan du inte få tillbaka den det året. Drar ett land mer än 15 procent, som ibland Norge eller Danmark, måste du själv ansöka om återbetalning av det överskjutande beloppet hos det landets skattemyndighet.

Vem passar ett ISK för?

Ett ISK passar bäst för långsiktigt sparande i aktier och fonder där du förväntar dig en avkastning som över tid överstiger schablonskatten. Det är mindre lämpligt för pengar du vill ha helt riskfritt eller som bara ger låg ränta, eftersom schablonskatten då kan bli högre än avkastningen. Vill du ha fler idéer för ditt sparande hittar du konkreta spartips i en separat guide.

Friskrivning

Den här artikeln är allmän information om investeringssparkonto och skatt, inte personlig ekonomisk rådgivning. Allt sparande i aktier och fonder innebär en risk – värdet kan både öka och minska, och du kan förlora pengar. Skatteregler kan ändras och exakta belopp kan påverkas av din situation. Kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket innan du fattar beslut. För konsumentvägledning finns Konsumentverket (Hallå konsument), och banker och värdepappersföretag står under tillsyn av Finansinspektionen.

Vanliga frågor (FAQ)

Måste jag deklarera mitt ISK?

Du behöver inte redovisa enskilda köp och försäljningar. Schablonintäkten är förtryckt i din deklaration, och skatten beräknas automatiskt. Du bör ändå kontrollera att uppgifterna stämmer.

Hur mycket kan jag ha på ISK utan att betala skatt 2026?

De första 300 000 kronorna är skattefria per person 2026. Gränsen delas med eventuell kapitalförsäkring och PEPP. Ett par kan tillsammans ha upp till 600 000 kronor skattefritt.

Kan jag förlora pengar på ett ISK?

Ja. Ett ISK är bara en kontotyp – värdet följer de aktier och fonder du äger, som kan både stiga och falla. Dessutom betalar du schablonskatt även år då värdet sjunker.

Kan jag ta ut mina pengar när jag vill?

Ja. Insättningar och uttag är fria och avgiftsfria, och det finns ingen bindningstid. Uttag påverkar dock kontots genomsnittliga värde och därmed skatten.

Vad händer med skatten om statslåneräntan ändras?

Skatten följer statslåneräntan den 30 november året innan. Stiger räntan blir schablonintäkten – och därmed skatten – högre nästa år, och tvärtom. Schablonintäkten kan dock aldrig bli lägre än 1,25 procent.