Stavhopp – teknik, historia och rekord

Foto av författare

By Erik Eriksson

Stavhopp är en av de mest spektakulära grenarna inom friidrotten, där idrottaren använder en lång, flexibel stav för att ta sig över en ribba på hög höjd. Grenen kombinerar fart, styrka, teknik och mod på ett sätt som få andra idrotter gör. I den här guiden går vi igenom stavhoppets historia, teknik, utrustning och rekord – inklusive den svenska världsrekordhållaren.

Stavhoppets historia

Att ta sig fram med hjälp av en stav är en urgammal idé. I olika kulturer, från antikens Egypten och Grekland till delar av Asien, användes stavar för att ta sig över diken, vattendrag och andra hinder. Då handlade det om ett praktiskt sätt att förflytta sig, inte om en tävlingsgren.

Som organiserad tävlingssport växte stavhopp fram i Storbritannien under 1800-talet, och blev efter hand en etablerad friidrottsgren. På herrsidan har stavhopp funnits med på det olympiska programmet ända sedan de första moderna spelen 1896, medan damernas gren tillkom betydligt senare, år 2000.

Snabbfakta: stavhopp
  • TypFriidrottsgren (hoppgren)
  • UtrustningLång, flexibel stav
  • OS-grenHerrar sedan 1896, damer sedan 2000
  • Världsrekord herrarArmand Duplantis
  • Världsrekord damerYelena Isinbayeva
  • UnderlagSyntetisk ansatsbana och landningsmatta

Teknik – ett komplext samspel

Stavhopp är en tekniskt mycket krävande gren som kräver att flera moment samordnas perfekt. Ett hopp kan delas in i ett antal faser, som alla måste sitta ihop.

Hoppets faser
FasVad som händer
AnloppHopparen bygger upp fart på ansatsbanan
Isättning och avstampStaven sätts i lådan och hopparen tar sats
UppsvingningKroppen svingas upp medan staven böjs
SträckningHopparen sträcker sig uppåt när staven rätas ut
Rotation och ribbövergångKroppen roterar över ribban
LandningHopparen landar i landningsmattan

Anloppet

Anloppet är den inledande delen, där hopparen bygger upp fart på ansatsbanan. Det kräver snabbhet, koordination och balans, samtidigt som staven ska hållas i rätt läge inför isättningen.

Isättning och avstamp

När hopparen når fram sätts stavens spets ner i isättningslådan, och hopparen tar sats. Här lagras energi i staven, som böjs av hopparens fart och kroppsvikt. Det ställer stora krav på styrka i armar, axlar och bål.

Uppsvingning och sträckning

Medan staven är böjd svingar hopparen upp kroppen, för att sedan sträcka sig uppåt när staven rätas ut och skjuter hopparen mot ribban. Timingen mellan stavens återfjädring och kroppens rörelse är avgörande.

Rotation och ribbövergång

I luften roterar hopparen kroppen för att komma över ribban med magen nedåt. Det kräver utmärkt kroppskontroll och balans för att inte råka riva ribban.

Landningen

Till sist gäller det att landa säkert i landningsmattan. Rätt landningsteknik är viktig för att undvika skador efter fallet från flera meters höjd.

Fysiska krav

Stavhopp ställer ovanligt breda krav på idrottaren. En stavhoppare behöver kombinera sprinterns snabbhet med gymnastens kroppskontroll och styrkeidrottarens kraft. De viktigaste egenskaperna är:

  • Snabbhet i anloppet
  • Styrka i armar, axlar och bål
  • Balans och kroppskontroll
  • Koordination och timing
  • Mod, eftersom man hoppar på hög höjd

Utrustningens utveckling

Stavhoppet har förändrats dramatiskt genom åren, framför allt tack vare stavarna. Ursprungligen användes stela stavar av bambu, trä eller metall, som var tunga och begränsade höjderna.

Den stora revolutionen kom omkring 1960, när böjliga glasfiberstavar slog igenom. De var lätta och kunde lagra betydligt mer energi, vilket lät hopparna nå helt nya höjder. Moderna stavar tillverkas av glasfiber och kolfiber i kombination, vilket gör dem både lätta och starka.

Även anläggningarna har utvecklats. Ansatsbanan är i dag gjord av syntetiskt material för bra grepp, landningsmattorna är stora och stötdämpande, och ribban är gjord för att lätt falla av vid kontakt utan att skada hopparen.

Rekord och stjärnor

Stavhoppets rekordutveckling har på herrsidan helt kommit att präglas av en person: Armand ”Mondo” Duplantis. Den USA-födde svensken har gång på gång förbättrat världsrekordet sedan 2020 och höjt det centimeter för centimeter till över 6,30 meter. Han är dessutom olympisk mästare från både 2021 och 2024.

På damsidan står ryskan Yelena Isinbayeva, ofta beskriven som den bästa kvinnliga stavhopparen någonsin, fortfarande för världsrekordet som hon satte 2009.

Världsrekord i stavhopp
KlassHöjdInnehavareÅr
Herrar6,31 mArmand Duplantis (Sverige)2026
Damer5,06 mYelena Isinbayeva (Ryssland)2009

Herrrekordet förbättras löpande av Armand Duplantis. Kontrollera senaste höjden hos World Athletics.

Så följer du stavhopp

Stavhopp avgörs på de stora friidrottsmästerskapen – OS, VM och inomhus-VM – samt i tävlingsserien Diamond League. För svenska tittare har grenen fått extra stort intresse i takt med Duplantis framgångar, och hans rekordförsök brukar sändas i tv och direktströmmas.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är stavhopp?

Stavhopp är en friidrottsgren där idrottaren använder en lång, flexibel stav för att ta sig över en ribba på hög höjd. Grenen kombinerar fart, styrka och teknik.

Vem har världsrekordet i stavhopp?

På herrsidan har svenska Armand Duplantis världsrekordet, som han förbättrat många gånger till över 6,30 meter. På damsidan innehas rekordet av Yelena Isinbayeva, satt 2009 på 5,06 meter.

När blev stavhopp en olympisk gren?

Herrarnas stavhopp har funnits med på det olympiska programmet sedan de första moderna spelen 1896. Damernas gren tillkom år 2000.

Vilka fysiska egenskaper krävs för stavhopp?

Grenen kräver en ovanlig kombination av snabbhet, styrka i överkropp och bål, balans, kroppskontroll, koordination och timing.

Vad är stavarna gjorda av?

Tidigare användes stela stavar av bambu, trä eller metall. Sedan omkring 1960 används böjliga glasfiberstavar, och moderna stavar är gjorda av glasfiber och kolfiber i kombination.

Varför kunde hopparna hoppa högre med glasfiberstavar?

Glasfiberstavar är lätta och böjliga och kan lagra mycket energi när de böjs. Den energin skjuter tillbaka hopparen uppåt, vilket gör att man kan nå betydligt högre höjder än med stela stavar.