Vad är styrräntan (tidigare reporäntan)? Enkel guide

Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg för att styra den svenska ekonomin. Fram till 2022 kallades den för reporänta – och det är samma ränta, bara med ett nytt namn.

I den här guiden går vi igenom vad styrräntan är, hur den fungerar och hur den påverkar din vardagsekonomi, till exempel ditt bolån och ditt sparande. Vi reder också ut varför namnet byttes och hur räntan har utvecklats historiskt.

I juni 2026 ligger styrräntan på 1,75 procent.

Vad är styrräntan?

Styrräntan är den ränta som Riksbankens direktion beslutar om för att nå målet om en låg och stabil inflation. Målet är att inflationen ska ligga runt 2 procent per år, mätt med måttet KPIF.

Ett enkelt sätt att tänka på det: styrräntan fungerar som en gas och en broms i ekonomin. Genom att sänka räntan trycker Riksbanken på gasen, och genom att höja den bromsar den in.

Direktionen fattar beslut om styrräntan fem gånger per år. Varje beslut föregås av en bedömning av hur konjunkturen och inflationen väntas utvecklas.

Reporänta och styrränta – samma sak, nytt namn

Räntan infördes 1994 och hette då reporänta. Den 8 juni 2022 bytte Riksbanken namn på den till styrränta. Funktionen och syftet är exakt desamma – bara namnet ändrades.

Anledningen till bytet var att det gamla namnet hade blivit missvisande. ”Reporänta” syftade på ett specifikt verktyg, penningpolitiska repor (en form av återköpsavtal), som Riksbanken inte har använt sedan 2008.

Med andra ord: stöter du på ordet reporänta i äldre texter är det alltså samma sak som dagens styrränta.

Så fungerar styrräntan

Styrräntan styr den så kallade dagslåneräntan – räntan som bankerna lånar och placerar pengar till över natten hos Riksbanken. Den påverkar i sin tur alla andra räntor i ekonomin, som bolåneräntor och sparräntor.

När Riksbanken höjer styrräntan blir det dyrare att låna och mer lönsamt att spara. Det gör att hushåll och företag drar ner på konsumtion och investeringar, efterfrågan minskar och inflationen dämpas.

När räntan sänks händer det omvända: det blir billigare att låna, efterfrågan ökar och inflationen kan stiga.

Effekterna kommer dock inte direkt. Det tar ofta lång tid innan en ränteändring får full effekt på priser och efterfrågan, eftersom förändringen sprids genom ekonomin i flera steg.

Så påverkar styrräntan din ekonomi

För de flesta hushåll märks styrräntan tydligast på bolånet. Rörliga bolåneräntor följer i regel styrräntan, så när den ändras påverkas dina månadskostnader förr eller senare.

Styrräntan påverkar också andra lån med rörlig ränta, som privatlån och kreditkortsskulder, samt räntan du får på ditt sparkonto. Eftersom räntan påverkar hur mycket det kostar att bekämpa det som inflation innebär, hänger de två begreppen tätt ihop.

När räntan stiger kan det bli tuffare för hushåll med stora lån. Då kan det vara läge att se över sina utgifter, till exempel bostadskostnaderna inför sämre tider. När räntan i stället faller minskar sparräntan, vilket gör att en del i stället tittar på att spara i fonder för att få avkastning på sina pengar.

Slutligen påverkar styrräntan även kronans värde. En högre ränta tenderar att stärka kronan, vilket gör importerade varor billigare.

Riksbankens övriga räntor

Utöver styrräntan har Riksbanken ytterligare ett par räntor som styr bankernas in- och utlåning över natten. De ligger tätt intill styrräntan.

För dig som privatperson är det styrräntan som är den viktiga siffran – de övriga är främst av betydelse för bankerna.

Styrräntans historia i korthet

Styrräntan har rört sig kraftigt genom åren, från negativa nivåer till höga toppar. Här är de viktigaste hållpunkterna.

Den här artikeln är enbart avsedd som allmän och faktabaserad information om hur styrräntan fungerar. Den är inte ekonomisk rådgivning och uppmuntrar inte till några lån, köp eller placeringar. Aktuella räntebeslut och prognoser publiceras av Riksbanken. Rådgör alltid med din bank eller en oberoende expert innan du fattar ekonomiska beslut.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är styrräntan enkelt förklarat?

Styrräntan är Riksbankens viktigaste ränta. Genom att höja eller sänka den påverkar Riksbanken andra räntor i ekonomin, som bolåneräntor, för att hålla inflationen låg och stabil.

Är reporänta och styrränta samma sak?

Ja. Reporänta är det gamla namnet på styrräntan. Riksbanken bytte namn den 8 juni 2022, men räntans funktion är oförändrad.

Vad är styrräntan just nu?

I juni 2026 ligger styrräntan på 1,75 procent. Nivån kan ändras vid Riksbankens penningpolitiska möten, som hålls fem gånger per år.

Hur ofta ändras styrräntan?

Riksbankens direktion fattar beslut om styrräntan fem gånger per år. Vid varje möte kan räntan höjas, sänkas eller lämnas oförändrad.

Hur påverkar styrräntan mitt bolån?

Rörliga bolåneräntor följer i regel styrräntan. När styrräntan höjs stiger normalt din rörliga ränta, och när den sänks blir bolånet billigare – ofta med viss fördröjning.

Varför höjer Riksbanken styrräntan?

Riksbanken höjer styrräntan för att dämpa en för hög inflation. En högre ränta gör det dyrare att låna, vilket minskar efterfrågan i ekonomin och bromsar prisökningarna.