Riksbankens styrränta – läget och räntecykeln

Riksbanken styr räntan i Sverige för att hålla inflationen låg och stabil. Efter att ha höjt räntan kraftigt under 2022 och 2023, och sedan sänkt den under 2024 och 2025, ligger styrräntan nu på 1,75 procent.

I den här artikeln går vi igenom vad Riksbanken gör, hur räntan har rört sig de senaste åren, hur läget ser ut nu och hur det påverkar din ekonomi.

Vad gör Riksbanken?

Riksbanken är Sveriges centralbank. Dess viktigaste verktyg är styrräntan (som tidigare kallades reporäntan). Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen.

Målet är att inflationen ska ligga kring 2 procent per år, mätt som KPIF. Riksbanken fattar beslut om styrräntan flera gånger om året, och chef för Riksbanken är Erik Thedéen.

Räntecykeln 2022–2026

De senaste årens ränterörelser har varit ovanligt kraftiga. Efter pandemin och under energikrisen steg inflationen snabbt, och Riksbanken höjde räntan i snabb takt för att få ner den.

Styrräntan höjdes från nära noll till toppen 4,0 procent, där den låg kvar innan sänkningarna inleddes. När inflationen sedan föll tillbaka sänkte Riksbanken räntan i flera steg, och i september 2025 nådde den 1,75 procent.

Läget i dag

Sedan september 2025 har styrräntan legat kvar på 1,75 procent, och vid räntebeskedet i juni 2026 lämnades den oförändrad.

Inflationen är i nuläget låg, men Riksbanken har samtidigt pekat på att risken för högre inflation framöver har ökat, bland annat på grund av energipriser. De flesta bedömare räknar med att räntan ligger kvar på 1,75 procent en tid, men vissa ser en möjlig höjning längre fram.

Så påverkas din ekonomi

Styrräntan påverkar framför allt räntor på lån. Rörliga bolåneräntor följer i stort sett styrräntan, och under 2026 har de i snitt legat kring 2,6 procent. Det är en tydlig skillnad mot topparna 2023 och 2024, då rörliga bolåneräntor i många fall låg över 5 procent.

Räntan påverkar också sparkonton och andra lån. När Riksbanken höjer räntan blir det generellt dyrare att låna men mer lönsamt att spara, och tvärtom när räntan sänks. Räntan hänger nära ihop med inflationen, som är själva anledningen till att Riksbanken justerar den.

Vad händer framåt?

Ingen kan säkert säga hur räntan utvecklas. Det beror på hur inflationen, konjunkturen och omvärlden utvecklas. Riksbanken publicerar själv en prognos, en så kallad räntebana, men den är just en prognos och kan ändras vid varje nytt räntebesked.

Den här artikeln är allmän information om Riksbanken och styrräntan och är inte ekonomisk rådgivning. Ränteprognoser är osäkra, och ingen kan säkert förutsäga framtida räntenivåer. Aktuella beslut och nivåer hittar du alltid hos Riksbanken.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är styrräntan?

Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg för att påverka ränteläget i ekonomin och därmed inflationen. Den hette tidigare reporäntan.

Hur hög är styrräntan nu?

Styrräntan ligger på 1,75 procent (sommaren 2026) och har varit oförändrad sedan september 2025.

Varför höjde Riksbanken räntan 2022–2023?

För att bekämpa den höga inflation som följde efter pandemin och under energikrisen. Räntan höjdes från nära noll till toppen 4,0 procent.

Kommer räntan att höjas eller sänkas?

Det är osäkert. De flesta bedömare räknar med att räntan ligger kvar en tid, men Riksbanken har pekat på en ökad risk för högre inflation, vilket skulle kunna tala för en höjning längre fram.

Hur ofta beslutar Riksbanken om räntan?

Riksbanken fattar beslut om styrräntan flera gånger om året vid förutbestämda räntebesked.

Hur påverkar styrräntan mitt bolån?

Rörliga bolåneräntor följer i stort sett styrräntan. Bundna räntor påverkas mer av förväntningar om framtida ränteläge.