More

    Hur fungerar Bitcoin?

    Bitcoin (BTC) är en virtuell valuta, det vill säga kryptovaluta, som kontrolleras av ett decentraliserat nätverk av användare och som inte är direkt beroende av centralbanker eller nationella regeringar. Även om det finns tusentals kryptovalutor runt om i världen är Bitcoin den överlägset mest populära och allmänt använda.

    Bakom Bitcoin finns ett helt ekosystem som är betydande för samhällen världen över och troligen kommer fortsätta vara det framöver. Eftersom Bitcoin är den främsta kryptovalutan i detta ekosystem är det viktigt att bekanta sig med vad den virtuella valutan faktiskt är och hur den fungerar. Därav denna artikel som lägger fokus på den populära kryptovalutan Bitcoin.

    Bitcoin fungerar tack vare blockkedjan

    Blockkedjan (på engelska blockchain) är en distribuerad (decentraliserad) databas som innehåller alla Bitcoin-transaktioner, och dessa lagras i alla noder (datorer) i ett så kallat peer-to-peer-nätverk. Varje transaktion lagras genom att ett så kallat block läggs till i databasen, vilket förklarar namnet blockkedja. Det vill säga att blockkedjan är en kedja bestående av olika block.

    Det är dessa block som avgör vem som äger Bitcoin, eftersom det inte finns något fullständigt register någon annanstans. Eftersom nya transaktioner med Bitcoin ständigt sker, växer blockkedjan med tiden.

    Varje gång ett block läggs till i blockkedjan skapar blockkedjan en så kallad blockhash, vilket är ett 256-bitars nummer som kodar diverse information. Bland annat innehåller varje nytt block i blockkedjan en tidsstämpel och föregående blocks hash. Enkelt beskrivet är en hash en funktion som uppfyller de krypterade krav som behövs för att lösa en blockkedjeberäkning. Eftersom varje block är kedjat till det föregående blocket kan det inte ändras. Varje bock valideras och öppnas genom en process som kallas mining, gruvdrift på svenska.

    För att förhindra överbelastningsattacker och annat missbruk av blockkedjan används den teknisk-ekonomiska åtgärden Bevis-på-arbete (engelska: proof-of-work, PoW). Detta innebär att systemet blixtsnabbt skulle upptäcka om någon ger sig på att försöka skapa och sprida en falsk blockkedja.

    Mining kallas processen att bryta Bitcoin

    Bitcoin mining är namnet på den process som innebär brytning av Bitcoin. Det vill säga att mining är den process som möjliggör att validera och öppna nya block till blockkedjan.

    Denna process innebär att man använder datorkraft för att bearbeta transaktioner, säkra nätverket och hålla alla i systemet synkroniserade.

    Mining är helt decentraliserat, vilket innebär att de som utför miningarbetet är verksamma över hela världen, men att ingen av dem har kontroll över själva nätverket. För att locka människor att utföra arbetet belönas mining med kryptotokens, vilket kompenserar för det kostsamma och tidskrävande arbetet.

    För att kunna bryta Bitcoin är allt man behöver förmågan att köra en programvara utrustad med en specifik specialiserad hårdvara. Eftersom processen kan ta väldigt lång tid föredrar många att vända sig till företag specialiserade på just detta för att få hjälp. Men även helt vanliga privatpersoner kan utföra mining och få en bra inkomst genom detta arbete.

    Halvering är ett begrepp som är vanligt förekommande när man talar om mining. För att förstå vad halvering betyder kan vi kika tillbaka i tiden och på när Bitcoin lanserades och mining av kryptovalutan blev en grej.

    Till en början var belöningen för mining 50 BTC för att lösa hashen. Ungefär vart fjärde år, eller vart 210 000 block, halveras dock belöningen som de som utför arbetet får. Det vill säga att belöningarna sänktes till 6.25 BTC i 2020. Nästa halvering förväntas ske 2024 då belöningen förväntas minska till 3.125.

    Anledningen till halveringen beror på att det inte finns ett obegränsat antal Bitcoin. Systemet är faktiskt utformat så att det maximalt kan nå 21 miljoner tokens. Det förklarar således varför belöningen för mining halveras vart fjärde år.

    Kryptoplånböcker och tillhörande nycklar används för transaktioner

    Att lagra Bitcoin är inte som att lagra vanliga fysiska valutor. För kryptovalutor krävs i stället kryptoplånböcker, som sedan fungerar tillsammans med specifika nycklar utformade för just transaktioner med kryptovalutor.

    Kryptoplånböcker lagrar alltså användares offentliga och privata nycklar och erbjuder vanligen lättanvända gränssnitt för hantering av kryptovalutorna. De stöder också överföringar av kryptovalutor via blockkedjan.

    När man skickar tokens använder man sina privata nycklar för att signera transaktionen och sända den till blockkedjan. Nätverket inkluderar sedan denna transaktion för att återspegla det uppdaterade saldot på sändarens och mottagarens adress.

    Kryptoplånböcker går att tillgå genom olika börser för kryptovalutor, men även privata digitala kryptoplånböcker finns såväl som kryptoplånböcker som sköts offline. Något som för oss vidare till nästa punkt gällande olika typer av kryptoplånböcker.

    Varma och kalla plånböcker

    Det finns i huvudsak två kategorier av kryptoplånböcker. Dessa kallas för varma och kalla plånböcker (hot wallets och cold wallets på engelska).

    Varma kryptoplånböcker är plånböcker som drivs via internet. De körs på telefoner, surfplattor, datorer eller kort sagt internetanslutna enheter. Den främsta fördelen med användandet av varma plånböcker är att de erbjuder bekvämlighet och gör det möjligt för individer att få tillgång till och göra transaktioner direkt utan några krångel.

    Nackdelen med dessa nätbaserade plånböcker är att de saknar ordentlig säkerhet, särskilt om man lagrar en större summa Bitcoin eller andra kryptovalutor. De är däremot ideala för mindre summor Bitcoin.

    Kalla kryptoplånböcker avser plånböcker som inte fungerar online men snarare offline. Det vill säga att kryptovalutor lagras på en enhet som inte kräver internetuppkoppling. Detta gör plånboken mer säker eftersom den minimerar risken för obehörig åtkomst och cyberhaverier.

    Den största fördelen med kalla kryptoplånböcker är således säkerheten. De är därför ideala för större mängder Bitcoin eftersom den inte alltid behövs omedelbart.

    Vanligtvis tar kalla plånböcker form som en USB, CD eller hårddisk. Men kalla plånböcker kan också vara så kallade pappersplånböcker, som vanligtvis innehåller ens bitcoin-adress samt ens privata nycklar. Men många gånger innehåller de även QR-koder som användaren kan skanna för att flytta Bitcoin från sin pappersplånbok till exempelvis en app i dennes mobiltelefon eller på datorn.

    Med det sagt lagrar kryptoplånböcker alltså inte kryptovalutor på samma sätt som vanliga valutor lagras i en plånbok. Istället läser de den offentliga databasen för att visa saldon i ens adresser och innehar också de privata nycklarna som gör det möjligt för användaren att göra transaktioner.

    Offentliga och privata nycklar

    Så vad är de offentliga och privata nycklarna egentligen?

    Jo, en nyckel, i sammanhanget om kryptovalutor, är långa strängar av slumpmässiga, oförutsägbara tecken. Medan en offentlig nyckel är som ens bankkontonummer och kan delas utan problem, är den privata nyckeln som en PIN-kod och bör därför hållas hemlig.

    I kryptografi med offentliga nycklar är varje offentlig nyckel kopplad till en motsvarande privat nyckel. Tillsammans används de för att kryptera och dekryptera data. Som du säkerligen kunnat lista ut är det viktigt att bägge sorts nycklar förvaras säkert och inte hamnar i fel händer.

    Är Bitcoin säkert?

    Många människor är oroade över huruvida Bitcoin och dess blockkedja faktiskt är säkra eller inte. Det handlar trots allt om utbytandet av pengar mot krypterat dataägande.

    Förespråkare av kryptovalutor och Bitcoin menar att Bitcoin och dess blockkedja är säkra. Det kryptografiska systemet som gör transaktioner oåterkalleliga är en av anledningarna. Ett block som skapats i kedjan kan trots allt inte ändras när det väl är skapat, eller åtminstone är sannolikheten för detta väldigt låg. Något som i sin tur ökar dess säkerhet.

    En annan anledning är det faktum att blockkedjan är offentlig. Även om transparens och offentlighet inte alltid låter säkert, är det så i fallet gällande Bitcoin. För trots användarens anonymitet är alla transaktioner i nätverket tillgängliga för allmänheten, vilket gör det nästintill omöjligt att hacka systemet.

    Vidare är Bitcoin-nätverket decentraliserat. Det är distribuerat och består av tusentals noder världen över som håller koll på alla transaktioner som sker i blockkedjan. Detta säkerställer att om något går fel på en server så finns det andra som kan ta över. Det är nämligen meningslöst att hacka sig in i en enskild server.

    Det betyder dock inte att det är omöjligt att hacka – men det är sannerligen inte lätt.

    Vad bestämmer värdet på Bitcoin?

    I slutändan bestäms värdet på en Bitcoin av vad folk är beredda att betala för den. Lite som hur aktier prissätts. Men Bitcoin skiljer sig från aktier eftersom kryptovalutor inte har något samband med något företags faktiska eller potentiella vinst. Dessutom, precis som för guld och andra ädelmetaller, finns det ett begränsat utbud av Bitcoin. Närmare bestämt kan endast 21 miljoner Bitcoin brytas – och nästan 19 miljoner har redan brutits.

    Sedan får man inte glömma att det inte finns någon central myndighet eller regering som kontrollerar utbudet av BItcoin. Detta är något som skapar skepsis bland investerare och konsumenter som uppskattar de prisstabilitetssignaler som en fiatvaluta får genom regeringens politik och stöd.

    Men, likt fiatvaluta, ökar priset på Bitcoin i takt med att efterfrågan ökar. När efterfrågan sjunker, sjunker priset likaså. Men Bitcoin är en unik tillgång, och är därför egentligen helt immun mot fluktuationer i efterfrågan.

    När fiatvaluta och ädelmetaller som guld upplever en ökad efterfrågan reagerar ju producenterna genom att öka produktionen och återföra priserna till jämvikt. Detta är dock inte möjligt för Bitcoin på grund av det begränsade utbudet. Så när efterfrågan på Bitcoin ökar, ökar inte produktionen av nya Bitcoin.

    Hur köper man Bitcoin?

    Om man är villig att ta på sig den risk som är förknippad med att äga Bitcoin finns det ett antal börser för kryptovalutor att vända sig till. Med dessa börser kan man köpa, sälja och lagra Bitcoin.

    Att komma igång är inte särskilt svårt. Många gånger kan man använda sin egen bank för att göra en insättning till en kryptoplånbok, av vilka det redan finns många att välja mellan. När ens konto är finansierat kan man sedan växla traditionell valuta mot Bitcoin.

    Bitcoin kan även investeras i med hjälp av så kallade kryptorobotar, som med hjälp av artificiell intelligens (AI) underlättar handel och minskar potentiella risker med kryptoinvesteringar. En sådan kryptorobot är BitIQ som automatiserar och optimerar all handel med sin precisa algoritm.

    Kom ihåg att kryptorobotar är mjukvaror och därför finns det ingen garanti för vinst. Det finns också många risker förknippade med just automatiserade plattformar och kryptorobotar. Man måste förstå att dessa mjukvaror vanligtvis är utformade för så kallade “traders” och inte investerare, och de är definitivt inte lämpliga för personer som är nya inom handel med kryptovalutor.

    Vad kan man göra med Bitcoin?

    Även om det finns vissa ställen där man kan spendera Bitcoin, är det mest investerare och traders som väljer att använda sig av Bitcoin. Dess volatilitet gör de nämligen svåra att genomföra dagliga inköp med och de är därmed bättre anpassade investeringar.

    Vilka risker finns det med att investera i Bitcoin?

    Bortsett från tekniska, juridiska och regulatoriska risker är Bitcoin mycket riskabelt som både investering och valuta. Det finansiella värdet av Bitcoin är trots allt mycket oberäkneligt och kan svänga kraftigt från dag till dag och till och med från timme till timme. Det vill säga att investerare kan förlora riktigt mycket av sina tillgångar om de väljer att investera i volatila kryptovalutor som Bitcoin.

    Bitcoin och andra kryptovalutor

    Bitcoin är den ursprungliga kryptovalutan och utformades för att vara en valuta som är decentraliserad samt ha en öppen källkod. Syftet med Bitcoin är att vara ett så kallat värdeförråd, vilket innebär att den är tänkt att användas som en investering som kan få sitt värde att växa med tiden.

    Andra kryptovalutor är utformade på andra sätt och används för olika ändamål. Viktigast av allt är dock att de inte är avsedda att ersätta Bitcoin på något sätt.

    Enligt dess förespråkare är Bitcoin den bästa kryptovalutan tack vare dess noddecentralisering, oföränderlighet, det hårda begränsade utbudet samt rättvis lansering och proof-of-work mining.

    Senaste artiklarna

    Relaterade artiklar